Det moderna julfirandet börjar med kapitalismens erövring av världen. Andra sätt att organisera samhället, att arbeta och leva, har mer eller mindre utrotats. Kapitalismen förändrar allt vad människorna tror på, även traditionerna.
Det moderna julfirandet är vad historikern Eric Hobsbawn kallade för en ”massproducerad tradition”. Det enda den fortfarande har gemensamt med det fornnordiska eller romerskt-kristna firandet är tiden på året.
Julfirandet i det kapitalistiska samhället präglas helt av dess sociala förhållanden. Det viktigaste med firandet är vad det inte är: det är inte en arbetsdag, det är en eller ett par dagars paus i lönarbetet, som har få avbrott under året.
Det en alkoholindränkt köpfest och statusjakt även om den paketeras som familjens och gästvänlighetens högtid. Kvinnorna ska säkra friden genom att handla, laga och servera mat. Julen tryggas genom det obetalda hemarbete som kvinnor tvingas utföra varje dag, men gånger hundra.
På ytan är julen en kristen tradition som i Norden växte fram genom att ta över gamla vanor och seder. Kristendomen kom till norden på 1000-talet men innan dess firades både vintersolstånd och midvinter bland nordborna. I romarriket blev kristendomen statsreligion redan på 300-talet. Då bestämdes att Jesu födelse skulle firas den 25 december. När Sverige blev protestantiskt blev julafton den viktigaste dagen.
Men idéer och traditioner kan inte leva vidare utan sammanhang; de omformas och anpassas till olika samhällen. Det svenska julfirandet har inslag av både asatro och kristendom, både nordiska och germanska traditioner från vikingatiden och framåt – men de flesta jultraditionerna kommer från 1800-talets nationalromantik och 1900-talets amerikanska inflytande. Alltså från behoven hos framväxande och dominerande kapitalistiska stater.
Visst ska vi njuta av vår ledighet, men också inse att denna högtid upprätthåller och återskapar en bestämd social ordning. I det moderna julfirandet är vi konsumenter, köksslavar och fyllon. Efter helgerna, när vi hämtat kraft, fortsätter vi framställa obetalt arbete. Det är vår lott i livet. Skål på det!
Leave a Reply