Vågar jag söka ledigt en fredag? Vilket år får jag också semester? Kan jag och min kille/tjej skaffa barn utan säker försörjning?
Missbruket av tidsbegränsade anställningar är ingen svår fråga. Det är inte komplicerat. Det är ett maktinstrument som arbetsköpare använder och som drabbar människor i vardagen. Till exempel som ovan nämnda problem.
Lösningen är också enkel. Om vi anser att arbetsköpare ska få chansen att ”provköra” innan de anställer, då ger vi dem sex månader. Provanställning ett halvår. Sedan har varje människa rätt till ett svar: klarar jag eller klarar jag inte jobbet?
Regeringen skärpte lagen för att göra det svårare att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra. Men det syns inte på golvet. Arbetsköparna gör ändå som de vill. Det senaste verkar vara kontrakt som inte ens anger vilken anställningsformen är.
Är det rimligt att dela upp folk i A- och B-lag? Att de med sitt på det torra skiter i oss andra? Ledsen att säga det, men så fungerar inte unga människor idag. Vi tänker inte fjäska för sånt som andra har rätt till.
Vi behöver
• Ett oberoende nätverk av visstidare och vikarier
• Egna representanter i fackstyrelser
• 6 månader provanställning – sen fast jobb eller avslut
Tänk om alla visstidare och vikarier tillsammans sa stopp. Plötsligt skulle man lyssna på oss. Det gäller bara att ta tag i det.
Leave a Reply